Eller har ännu kvar ett sista mästerskap i juniorklassen: FM i mångkamp. Räknar dock det här i Brahestad som det sista "riktiga". Efter veckoslutet kommer jag sedan att enligt äkta Finländsk idrottssed att gå från "ung och lovande" till "förlorat hopp".
Var en konstig känsla att vara tillbaka där allting började. Blev nästan aningen känsloladdat när en massa minnen från 2005 som jag inte visste jag längre hade ploppade upp medan jag gick mot planen. Det var min första seger i FM och är fortfarande den seger jag värderar högst av alla. Sättet den kom på och allting - i sista hoppet efter en lite seg start i kyla och motvind.
På grund av allt det här kändes det viktigt att få lyckas en sista gång i just längdhoppet. Så gick det inte, en här tills medioker längdsäsong fortsatte på samma sätt och jag stannade på ynka 710. Kände mig otroligt besviken efteråt. Var som serie sommarens jämnaste, men det tröstar inte mycket när man känner att det åtminstone finns 20 centimeter mer i kroppen.
Här är en bild på mig och Arttu Halmela som piggar upp vardagen :D Vi på exakt samma plats 2005 och 2013.
 |
| Den frillan.. Önskar jag hade lyssnat på mamma och gått till barberaren. |
Dagen där på inleddes med stav som, bortsett från ett bra uppvärmningshopp, inte ens är värt att notera. Fick efter detta lite extra glöd och tände till på avslutande grenen: 400m häck. Löpningen var hel och stabil och sluttiden blev 53,98 som jag är jätte nöjd över. Som tid är den i förhållande till mitt 50,90 på 400m slätt aningen vassare, men 400m formen känns bättre nu än tidigare under sommaren. Har tid att putsa den tiden ännu en gång på lördag.
Säsongen sjunger på sista refrängen men fokuset är nu lagt på Karis och veckoslutet. Skulle gärna vilja avsluta min juniorkarriär med ett sista mästerskap och en i ordningen 23. individuell juniormedalj i FM sammanhang. Hoppas på bra väder och goda ben så ska det väl kunna gå :)
Tills vidare!
/OY
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar